Fröjd...och solsken!

Idag var vi ner till Frölunda för att träna med vilt och vatten, inför apporteringstestet. Vilken dag det blev!
Det var Birgitta/Humla, jag o killarna.
Poker fick börja och jag tänkte att vi provar ett sök idag, dock inte med många fåglar utan med 3 st, liten mås, and, duva i första söket. Han gjorde det klockrent! Full fart ut, vittrade fågeln och tog ett bra grepp och lämnar i hand! Jag kunde inte ha varit gladare! Träningen vi gjorde sist i snöovädret gjorde tydligen susen.
Andra sökomgången fick han mest svartfågel, kråka, kaja och minns inte den tredje...men tar alla och kommer in. Så duktig!
Sen fick Humla jobba, gjorde nog sin matte nöjd. Trots att söket låg väldigt nära vattnet. Man såg att det drog lite...;) Poker gjorde en lov ned mot vattnet men gick inte i.

Så var det dags för vattnet.... Poker gick inte i häromdagen, det var för kallt....(förstår honom egentligen!).
Han gick inte i nu heller, till en början. Vi kastade en dummie först för att se om den drar mer. Men nej, då hämtade vi Humla för vi tänkte att hon går i utan tvekan och då får Poker sitta där och titta och bli taggad (förhoppningsvis).
Jaadå, Humla går i utan tvekan! Hämtar dummien så fint. Så hon får en fågel också på en gång som hon hämtar fint.
Sen provade vi med Poker igen, (han satt och darrade när han såg Humla jobba...) och då går han i! Dock försiktigt i början men sen simmar han ut till dummien! Så vi provar med anden igen och då hämtar han den. Så hopp om lillkillen finns. Sen kom då min andra virvelvind: Izor. Han fick ett sök med 5 fåglar. Han gick fint jaktfot till rutan, men väldigt ivrig. Han jobbade superbra, tog in alla fåglar på ett kick och lämnar allt i hand! Det enda som kan vara lite negativt var ju kråkan, den gillar vare sig han eller Humla och Izor luktade, tittade upp mot mig och tog sen kråkan. Det är bara kråkan han gör så med just nu. MEN, det som gjorde mig mest stolt var att han satt fint kvar när jag lämnade över fåglarna till Birgitta förutom en gång när det var en tendens till att vilja komma fram. DÅ satte jag honom igen och gick med fågeln till Birgitta, han satt kvar så fint. Det som allra mest gjorde mig stolt över honom idag var att inte en enda gång tittade han mot vattnet!!! Helt otroligt!!! Han som har sån dragning mot vatten annars. Utan han var såååå fokuserad och ivrig på söket. Belöningen fick han efteråt, sina älskade köttbullar.
Jaa, idag var det verkligen en fröjd att träna hundar!